Om inte nu... När?
Ibland när jag har svårt att ta tag i saker, inte vet om jag vågar göra det där som jag verkligen vill, inte vet om jag ska ta steget, tvekar på om jag ska prata med någon... Då har jag lärt mig att tänka: Om inte nu... När? Det kommer komma en dag då jag ändå måste ta itu med det, det kommer komma en dag då jag ångrar att jag inte gjorde det och det kommer komma en dag då jag kan ångra att jag gjorde det. Men ögonöppnaren i det mottot är att det är den simplaste lösningen. Gör det så snabbt som möjligt.
I somras sa jag till mig själv att jag inte ska säga nej till någonting. Jag skulle verkligen göra allt jag kände för, träffa alla jag ville träffa, ta alla chanser jag fick, uppleva mig själv som människa. Då levde jag i tanken: Om inte nu... När? fast omedvetet och det var den bästa sommaren hittils i mitt liv.
Jag hamnade på Linns landställe i fyra nätter och hade the time of my life, firade Louise på det mysigaste sättet jag kan tänka mig, rodde till mataffären på Annas landställe i 40 min, träffade massor av underbara människor, upptäckte fantastisk musik och kände mig fri. Kände mig lycklig och fri. Jag lärde känna mig själv på ett helt annat plan! Efter den här sommar känner jag mig så otroligt mer bekväm i min egna kropp. Jag vet vad jag är kapabel till och inte kapabel till, jag vet när jag har kontroll. Det är en otrolig känsla.
