Ni vet

Upp och ner. Så går humöret. Upp och ner. 
Tröttheten är en konstant faktor. Ekvivalent med min uppenbarelse.
9 klasser dans i veckan.
Skola.
Plugg.
Konserter.
Fritid. Om jag nu har det.
Kompisar.
Familj.
Jag älskar det jag håller på med, det gör jag verkligen! Jag vill inte ändra på någonting... Bara tiden. Jag önskar verkligen att dygnet gick att förlänga sisådär 3-4 timmar kanske. Så en hinner koppla av. Hinner sova. 
Jag vill kunna hinna med allt som är kul. Vilket är jävligt mycket. Men en måste alltid hålla på att prioritera och planera och sånt där som en dör av tråkighet av att bara höra orden av. Usch... 
Vi får se hur detta går. Har en del saker att prioritera bort, i värsta fall sömnen.

Detta inlägg blev alldeles för flummigt och oklart. Ni märker kanske att sömnen den rutin den borde.

Vad händer? Helt sjukt vad detta inlägg är onajs.

Kommentera här: